Umayyader

Article in other languages:

Den umayyadiska dynastin (661–750 e.Kr.) när dess utbredning var som störst.

█▌ Expansion under Profeten Mohammed, 622–632 e.Kr.

█▌ Expansion under de fyra rättfärdiga kaliferna, 632–661 e.Kr.

█▌ Expansion under det umayyadiska kalifatet, 661–750 e.Kr.

Umayyaderna (arabiska: الأمويون‎, al-umawiyyūn, eller بنو أمية‎, banū umayya; turkiska: Emevi) var en arabisk klan av stammen Qureish som liksom profeten Muhammeds klan Hashim hade Abd Manaf som gemensam stamfader. Från den umayyadiska klanen (Banu Umayyad) utvecklades efter den fjärde kalifen Alis död den umayyadiska dynastin (även stavat omajjadiska dynastin), som styrde det islamiska riket på 600–900-talen e.Kr. Den umayyadiska dynastin gjorde stora erövringar och var de första kaliferna som inte härstammade direkt från profeten Muhammed.

Den umayyadiska moskén i Damaskus

Umayyadernas dynasti grundades av Muawiyah. Muawiyah var guvernör i Syrien under den tredje kalifen Uthman ibn Affan och efter mordet på Uthman ledde Muawiyah en revolt mot efterträdaren Ali ibn Abi Talib. Efter Slaget vid Siffin hade de kommit överens om att dela det muslimska imperiet mellan sig när Ali blev mördad och Muawiyah kunde därför utropa sig till ensam kalif över den muslimska världen. Detta blev början på den umayyadiska dynastin som flyttade imperiets huvudstad till Damaskus.

Umayyaderna störtades 750 av abbasiderna efter förlusten i slaget vid Zab och de flesta umayyader blev mördade. En av prinsarna, Abd ar-Rahman I, tog dock över de muslimska områdena i Spanien och grundade en ny umayyadisk dynasti där, med Córdoba som huvudstad. Det var först ett emirat med blev senare Kalifatet Cordoba.

Umayyadernas kalifer

Släktträd över de umayyadiska kaliferna. Kaliferna anges med ordningsnummer framför sina namn samt regeringsperiod efter. Umayya och profeten Muhammeds familj var släkt.